Israel och Mellersta Östern är ofta i medierna. Bakgrunden till detta intresse ligger naturligtvis i regionens historia. I Mellersta Östern uppstod tre stora världsreligionerna, judendomen, kristendomen och islam. Man brukar kalla dessa tre relugioner för abrahamitiska religioner. Alla gör anspråk på att härstamma från Abraham. Av dessa tre är judendomen den äldsta, sedan kommer den kristna kyrkan, och islam är den yngsta.
Abraham levde omkring år 2100 f.Kr. Som nation uppstår judendomen först efter uttåget från Egypten ca 1450 f.Kr. Omkring 1000 f.Kr. blir Israel ett enat kungarike, som ca 300 år senade splittras till två självständiga nationer, Juda (sydriket) och Israel (nordriket).
722 f.Kr. erövras nordriket av assyrierna och upphör att existera som en nation. Drygt hundra år senare erövrar babylonierna sydriket och för folket i fångeskap (586 f.Kr.).
Under en kort tid (under mackabeerna) får Israel tillbaka sin självständighet, men år 63 f.Kr. erövrar romarna landet och Israel förlorar sin självständighet. Slutligen, år 70 e.Kr., förstörs det andra templet och folket skingras i diaspora.
1948 blir Israel åter en självständig nation, dock inte ett kungarike utan en republik med en president i spetsen.
Kristendomen uppstår i o m Jesus död och uppståndelse från de döda omkring år 30 eller 33 och har sedan dess varit en levande rörelse utan avbrott. I dag är den kristna tron den största religionen i världen (störst antal medlemmar).
Islam uppstår är 622 e.Kr. Detta år vandrade Muhammed med sina anhängare till Medina. Denna händelse räknas som begynnelsen för islamsk tideräkning. I likhet med den krista kyrkan har islam spridit sig överallt och fortsätter att växa.
Jag ska inte gå in på en djupare historisk beskrivning av dessa tre religioner, utan koncentrerar mig på judendomen och staten Israel. Detta gör jag genom att se på israels plats i Guds plan. Min fråga är: varför Israel (judarna)? Och har Israel någon profetisk betydelse i våra dagar? Av utrymmesmässiga skäl måste jag försöka vara ganska kortfattad, men jag hoppas att mina två frågor blir väl belysta. Min utgångspunkt är hela Bibeln men Nya testamentet "har sista ordet".
Abraham
Gud uppenbarar sig för Abrahan och ber denne lämna sitt fädernesland och flytta till ett land som han kommer att visa.
Första Moseboken 12:1-3
Gud lovar Abraham ett land och att han skulle bli "ett stort folk". Gud kommer att välsigna Abraham och alla folk på jorden skulle bli välsignade i honom. Sexhundra år senare blir löftet till Abraham uppfyllt. Hans ättlingar blir en nation under Guds välsignelse.
Vid Sinaiberg uppenbarar Gud sin vilja och ger Israel de "tio orden". Israel blir ett utvalt folk, Guds egensomsfolk framför alla andra folk, men på vilkoret att folket skulle hålla Guds förbund.
Andra Moseboken 19:5
Vad skulle då Israel "hålla" för att bli kvar i Guds förbund? Svaret finner vi i Femte Moseboken 4:13. "Han (dvs Gud) förkunnade sitt förbund för er och befallde er att hålla det: de tio budorden, som han skrev på två stentavlor." (De tio budorden finns i Andra Moseboken 20:2-17 och i Femte Moseboken 5:6-21) Detta förbund var dock bara tillfälligt och skulle sedan ersättas med det "nya förbundet" som Herren genom profeten Jeremia kunggjorde, Jeremia 31:31-24.
När Jesus föds som den utlovade Messias fullbordas Jeremias profetia i honom. Vid den sista måltiden citerar Jesus profeten Jeremia.
I Romarbrevet klargör Paulus syftet med Israel, han skriver:
Israel som nation och judarna som ett folk hade den viktga uppgiften att bevara och förvalta Guds ord (Guds uppenbarelse i historian och i skapelsen) tills Jesus skulle komma. Israel har inte längre någon (särskild) del i Guds plan att rädda mänskligheten. Israels geografiska kungarike har ersatts av Guds universella rike som består av människor från alla länder, folkslag och språkgrupper.
Israel
Här att föredrag (powerpoint sparat här som PDF) om modern sionism och staten Israel som jag hade i Adventkyrkan i Kalmar 2014.