Välbevarad Jesaja-rulle bland Dödahavsrullarna.

Välbevarad Jesaja-rulle bland Dödahavsrullarna.

Gamla Testamentet som ett historiskt dokument

Gamla Testamentet består av 39 böcker. Det innehåller historiska böcker (t.ex. Fem Moseböckerna, Kungaböckerna, Krönikerböckerna m.m.), poetiska texter (t.ex. Psaltaren, Ordspråksboken), profetböcker och vishetslitteratur.

Den grundläggande frågan är: kan vi lita på Gamla Testamentets texter som historiska källor (de äldsta texterna är ju över 3000 år gamla)? Svaret är ungefär detsamma som i fråga om Nya testamentet: ett stort antal bevarade handskrifter. Men varför har Gamla testamentet uppstått inom judendomen? Aposteln Paulus ger följande svar i Romarbrevt 3:1-2: "Vilket företräde har då judarna, vilken fördel ger omskärelsen? En stor fördel, på alla sätt. Först och främst: Guds ord anförtroddes åt dem." Alltså har Gud enligt Paulus gett judarna den gammaltestamentliga  uppenbarelsen och dess bevarande till eftervärlden.

Redan tidigt uppstod inom judendomen en tanke att ingenting fick ändras i de heliga texterna. Den judiske historikern Flavius Josefus från 1.århundradet skriver att det har blivit en självklarhet för judarna att "varken lägga till eller ta bort någonting från dem" (dvs. de bibliska böckerna). Josefus "Against Appion", Book I,8 , i William Whiston (ed.) Josephus Complete Works, 1982). Denna sedvänja är bara ett eko från Femte Moseboken (12:32). "Alla de föreskrifter som jag (Gud) ger er skall ni troget följa. Lägg inte till något och dra inte ifrån något."

När det gäller Gamla Testamentet har vi ca 1500 - 500 år äldre texter att göra med jämfört med Nya Testamentet. Enligt traditionen skrev Mose de s.k. Moseböckerna. Profetböckerna bär ofta författarens namn. En del skrifter anger inte vem som har författat texterna. Texterna har kopierats under långa tider, och då uppstår naturligtvis frågan: var de som kopierade texterna nogranna? Svaret på denna fråga är ett klart , "ja!" Här följer skälen.

1. Gamla Testamentets texter har uppstått i ett kulturellt sammanhang. Det sammanhanget kan idag med hjälp av arkeologin delvis återskapas, något som tyder på texternas tillförlitlighet och trovärdighet. T.ex. har arkeologin kunnat verifiera många namn, platser och händelser som Gamla testamentet talar om.

Ibland möter man frågan om författaren till Första Moseboken. Vem skrev den när Mose träder fram först i Andra Moseboken? Fick Mose texten genom en direkt uppenbarelse från Gud eller fanns det tidigare litterära källor från vilka han hämtade sina uppgifter? Svaret på frågan lutar åt det senare alternativet av följande skäl. För det första gör genomläsningen av Gamla Testamentets historiska böcker det klart att Gamla Testamentets författare ofta fungerade som redaktörer som samlade material från äldre källor (här behöver jag dock inte gå närmare in på den frågan eftersom varje bibelläsare själv kan upptäcka det).

När man läser Bibelns första 11 kapitel upptäcker man snart att där beskrivs mänsklighetens urhistoria, dvs historia före Abraham. Vem har nedtecknat den delen av Första Moseboken? Svaret får vi kanske när vi studerar själva texten i Första Moseboken. Där förekommer ett specifikt ord (i den hebreiska texten), toledot (förekommer i följande texter i Första Moseboken, 2:4; 5:1; 6:9; 10:1; 11:10, 27; 25:19; 36:1,9; 37:2). Man har spekulerat kring användningen av ordet toledot. Markerade ordet författarskap eller ägarskap till den berättelsen (tavlan) som det specifika toledot berättar om? Bl.a. har R K Harrison en diskussion kring begreppet (se bibliografiska uppgifter nedan). Om det är så då har Mose inte varit författaren utan redaktören till Första Moseboken.

Denna sed att markera författare/ägare till tavlan har tydligen varit en allmän praxis i de tidiga kulturerna i Mesopotamien. William Ryan och Walter Pitman skriver:

  • Några tavlor sträcker sig tillbaka till skrivkonstens uppkomst för femtusen år sedan, lite modifierade av senare kopierare... I några tavlor, som har bevarats i assyriska muséer, var marginalen eller den sista kolumnen på tavlan markerad med en identifikation, som vi kan likna vid ett index. Det innefattade en titel, namnen för skribenten och ägaren, den styrande kungens regeringstid, och andra kommentarer.

William Ryan, Walter Pitman, Noah´s Flood. The New Scientific Discoveries About the Event Yhat Changed History, Simon & Schuster, 1998, s. 223

Användning av toledot i Första Moseboken visar att de tidiga berättelserna har uppstått i ett sammanhang som präglar den dåtida kulturen och sättet att markera författare och ägarskap till texter.

Ofta används Första Mosebokens släktavlor (åldern på människor) som ett argument mot de tidiga berättelsernas trovärdighet. Adam t.ex. levde 930 år. Detta verkar vara  helt orimligt. Samtidigt hänvisar kritikerna till den sumeriska kungalistan där vissa kungar levde tiotusentals år. Alltså måste Första Mosebokens uppgifter var tagna ur fantasin.

Dessa invändning grundar sig dock på förutfattade meningar och okunnighet. Det finns ingenting som säger att människan inte skulle kunna leva längre än det som är en "normal" livslängd idag. Livslängden är beroende av flera faktorer, genetiska, miljömässiga etc. Livsbetingelserna på jorden var före syndafloden mycket gynnsammare. Efter floden minskade människans livslängd dramatiskt och nådde sin nurvarande nivå omkring år 1000 f.Kr. Vi vet också att medellivslängden senare blev mycket kortare och ökade sedan igen i o.m. den moderna vetenskapens landvinnigar, bättre hygien, ökad kunskap av näringens betydelse och medicinska upptäckter.

2. Dödahavsrullarna

Dödahavsrullarna är ett för Gamla testamentet viktigt textfynd som gjodes mellan åren 1947 - 1953. Över 15 000 fragment och mer än 500 handskrifter av vilka 170 är bibliska handskrifter har upptäckts. Bland dessa finns 19 kopior av profeten Jesajas bok, varav en är helt komplett. Den längsta rullen är den s.k. Tempelrullen som var över 8 meter lång. Texterna är från ca 250 före Kristus till ca 100  efter Kristus. Nästan alla gammaltestamentliga böcker finns med bland fynden.

Eftersom texterna från Dödahavsrullarna var ca 1000 år äldre än den text (den s.k. masoretiska texten) från vilken vårt Gamla testamente har översatts kunde forskarna jämföra den med texter från Dödahavsrullarna. Och vad fann man? En förbluffande överensstämelse med den masoretiska texten. R K Harrison skriver: "Bibliska handskrifter från Qumran har utan tvekan bekräftat den traditionella uppfattningen om fantastisk noggranhet i kopieringen av den hebreiska Skriften." (Introduction to the Old Testament, IVP, 1969, s. 217)

Kenneth A Kitchen skriver:

  • Kopior av äldre texter som Femte Moseboken eller Josua återkopierades, gamla grammatiska former och stavning moderniserades, en process som var vanlig i Mellersta Östern från 2500 f.Kr. fram till den grekisk-romerska tiden. Ända fram till 700-talet f.Kr. skrevs den hebreiska texten endast med konsonanter...Kopieringen av litteratur var en konst som praktiserades i Mellersta Östern under 3000 år. Skolbarn "jämrade sig" över sina texter i skolan, på samma sätt som de flesta gör idag. Däremot kunde de mest erfarna kopierarna som bäst i århundraden göra mycket nogranna kopior och uppdatera ålderdomliga uttryck när det behövdes. Egyptiska, mesopotamiska (sumeriska och akkadiska), hetitiska, ugaritiska och andra texter är exempel på detta.

On the Reliability of the Old Testament, Eerdmans, 2003, s.305,306.

3. Arkeologiska fynd som bekräftar Gamla Testamentets historiska uppgifter.

Men det är inte bara textens omsorgsfulla kopiering som ger trovärdighet till Gamla Testamentet. Arkeologin har kunnat gräva fram gamla civilisationer som tdigare bara var kända från bibliska texter och som gjorde att man ifrågasatte om dessa kulturer över huvudtaget hade existerat.

Gamla Testamentet ger en sannigsenlig bild av Mellersta Österns historia från dess allra äldsta tid. Det placerar den mänskliga civilationens uppkomst till Mesopotamien, inte i Israel som man skulle kunna förvänta sig att israelitiska författare skulle göra. 

Den mänskliga kulturen börjar efter syndfloden i Mesopotamien. History Begins at Summer, som titeln till Samuel Noah Kramers bok avslöjar (publicerad av University of Pennsylvania Press, 3. rev. ed., 1981).

4. Skapelseberättelsens aktualitet

Ett ytterligare starkt argument för Gamla Testamentets tillförlitlighet och trovärdighet är dess syn på alltings uppkomst. Universum och allting annat uppstår genom en gudomlig skapelsehandling. Allting har sitt ursprung hos Gud. Denna sanning kvarstår trots människans försök att försöka förklara alltings uppkomst utan någon skapare. Till den frågan vänder vi oss nu, till den konflikt som råder mellan den moderna materialistiska världsbilden och den bibliska uppenbarelsen.

Dela den här sidan