Vad är sanning och sanningsteorier?

Vi alla vill välja den vägen som leder till sanningen.

Vi alla vill välja den vägen som leder till sanningen.

En central fråga vi människor möter är frågan om sanning. Vad är sanning? Och vilken sanningsteori bör man föredra framför andra? Enligt Nationalencyklopedin är sanning följande:

  • "sanning, centralt filosofiskt begrepp. Ett objektivt sanningsbegrepp är nödvändigt för att undvika relativism och hålla möjligheten öppen att begå misstag: utan sanning råder ingen skillnad mellan sken och verklighet."

Av citatet ser vi hur central sanningen är. Utan ett objektivt sanningsbegrepp kan vi inte skilja mellan det verkliga och det skenbara. Men vad kan ett objektivt sanningsbegrepp vara och vad är objektivitet? Objektivitet har med saklighet och opartiskhet att göra. Den är motsatsen till subjektivitet som ofta kopplas ihop med värderingar och förutfattade meningar.

Ofta får vi höra att allting är relativt - också sanningen. Detta påstående är dock självmotsägande eftersom den i sig uttrycker en absolut och objektiv sanning, nämligen att allting är relativt! Att påstå att allting är relativt är absurt!

Korrespondensteori för sanning

Personligen ansluter jag mig till sanningsteorin som heter korrespondensteorin för sanning. Teorin härstammar från Aristoteles men fick sin klassiska formulering genom Thomas av Aquino. Enligt korrespondensteorin måste det sagda överensstämma med verkligheten. Ett exempel. "Kalmar är en stad i Sverige." Detta påstående är sant endast och endast om Kalmar är en stad i Sverige. Jag vet att påstånet är sant eftersom jag själv bor i Kalmar, och Kalmar stad ligger i Sverige. Enligt korrepondensteorin kan vi alltså få objektiv kunskap om verkligheten.

Ett ytterligare viktigt ordpar i detta sammanhang är fakta och tolkning. Med fakta brukar man mena ett sakförhållande som inte kan bestridas. Med tolkning brukar man mena förklaring, dvs. utläsa och uttrycka innebörden i något som är dunkelt eller oklart. Mitt exempel ovan om Kalmar stad och Sverige är ett sådant sakförhållande som inte kan bestridas.

Som ett exempel på ett (dunkelt) förhållande mellan fakta och tolkning kan vi ta fossil. Fossil är fakta. Man tror (med goda grunder) att fossil är efterlämningar av djur och växter som blivit förstenade. Tolkningen träder in i bilden när man börjar förklara hur, när och varför fossil. När forskare "förklarar" fossils tillblivelse håller man på att tolka fakta. "Förklaringen" i sin tur har sin grund i ens världsåskådning.

Av denna korta diskussion ser vi hur centralt sanningsbegreppet är. I det vardagliga livet tar vi sanningen som en given sak. Sakförhållanden kan inte samtidigt vara både sanna och falska.

Antingen regnar det eller regnar det inte! Detsamma gäller i "det stora sammanhanget". Antingen finns Gud eller finns han inte. Problemet är ett epistemologiskt problem, dvs. hur kan vi få kunskap om det som finns - eller inte finns.

Den kristna tron och sanningen

Bibeln, grunden för sanningen om verkligheten

Bibeln, grunden för sanningen om verkligheten

Naturligtvis har sanningsbegreppet en oerhört viktig del i den kristna tron. Enligt den kristna tron är Gud all sannings källa. Psalmisten (i Psaltaren 119:160) skriver att "summan av ditt (Guds) ord är sanning". Profeten Jeremia (10:10) kallar Gud för en "sann Gud". Jesus kallar den heliga Anden för "sanningens ande" (Johannesevangelium 15:26). Det mest grundläggande är dock att Jesus personifierar sanningen i sin egen person. "Jag är... sanningen" (Johannesevangeliet 14:6).

Paulus skriver i Romarbrevet (1:25) hur människor som förkastar den naturliga uppenbarelsen i skapelsen (dvs. att det finns en osynlig Skapare) samtidigt förkastar "sanningen" och väljer att tro på lögnen. "De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen." Paulus skriver vidare i brevet till Kolosserna (3:2) att i Jesus "finns vishetens och kunskapens alla skatter gömda".

För att lära känna och veta sanningen om verkligheten måste man lära känna Jesus! Paulus skriver i Kolosserbrevet (1:15-17): 

  • "Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen, ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter; allt är skapat genom honom och till honom. Han finns före allting, och allting hålls samman i honom."

Alltså: sanningen om hela verkligheten når man endast genom att acceptera den kristna tron (Jesus) som grunden för all sanning!

Dela den här sidan