Vad är ateism?
Ordet "ateism" kommer från grekiskans theos (gud) och av negationen a, "inte", dvs. "inte-gud". Enligt en ordboksdefinition är ateism en "åskådning som förnekar existensen av en gudom". Denna definition är dock delvis bristfällig även om ateismen i folkmunnen betyder just detta, förnekande av en gud. Ateism finns åtminstone i två olika former, en svag och en stark ateism. Den svaga formen av ateismen beskrivs ofta som avsaknaden av tron på en gud eller flera gudar. Man kan säga att de flesta ateister i Sverige omfattas av denna definition. De lever som om Gud inte fanns och bryr sig inte mera om frågan. "American Atheists" webbsida beskriver ateism på följande sätt: "The only common thread that ties all atheists together is a lack of belief in gods and supernatural beings."
Den starka ateismen omfattas ofta av ordboksdefinitionen som ovan. Människan som omfattas av en stark ateism förnekar alla gudars existens. Som stöd för sin förnekelse använder denna person olika argument (som vi ska återkomma till senare). Den starka ateismen kan likställas med filosofisk naturalism som hävdar att bara materiella ting existerar. I denna mening betyder ateismen samma sak som filosofisk naturalism och materialism (se nedan).
Filosofisk naturalism
Det finns ingen entydig definition av vad man menar med filosofisk naturalism, men tanken innefattar idén om att den synliga (materiella) världen är det enda som finns. Carl Sagans berömda ord från TV-serien Cosmos, att "kosmos är allt som finns, eller fanns, eller kommer att finnas" fångar väl denna inställning.
Carl Sagan, Cosmos, MacDonald, 1980, sida 4.
Dawkins skriver att en
Richard Dawkins, Illusionen om gud, Bocketförlaget, 2006, sida 34.
Naturligtvis kan ingen säga om filosofisk naturalism är en sann förståelse av verkligheten. Även om den har varit en dominerande idé under de senaste hundra åren eller mer är det viktigt att inse att den har ”inget rationellt grund”. (Michael C, Rea, World Without Design, Clarendon, 2002, sida 1). Ateismen bara är ett förhållningssätt inför verkligheten.
(För en ingående kritik av naturalism, se Alvin Plantinga ”Against Naturalism” i Alvin Plantinga och Michael Tooley, Knowledge of God, Blackwell Publishing, 2008; Phillip Johnson, Reason in the Balance. The Case Against Naturalism in Science, Law & Education, InterVarsity Press, 1995)
Agnosticism
Nära besläktad med ateismen är agnosticism. Ordet kommer från grekiskans gnōsis, "kunskap" och av negationen a dvs. "icke-kunskap". Agnosticism kan indelas i olika varianter, men jag ska bara ta upp den starka varianten. Den starka varianten hävdar att vi inte kan ha någon kunskap om Guds existens eller icke-existens. Detta av den enkla anledningen att våra vetenskaper eller våra erfarenheter inte kan verifiera några utsagor om Guds existens (eller icke-existens). M.a.o. kan vi inte ha någon kunskap om Gud, och då är det enda rimliga att inta en agnostisk hållning, vi vet inte, vi har ingen kunskap om Gud eller gudar. Dessutom är alla våra erfarenheter om det "gudomliga" subjektiva, och som sådana har de värde bara för individen själv. Bakom agnostiska resonemang ligger dock en dold föreställning: en idé att endast kunskap anskaffad genom naturvetenskapliga metoder kan räknas som kunskap (se ovan metodisk materialism). I praktiken betyder det att agnostiker kan likställas med ateister i dess svaga form.
När det sedan gäller ateismens ontologiska status, kan ingen säga om ateismen gäller eller inte. Ontologi kommer från två grekiska ord ontos, "varande" och logos, "ord" eller "lära", dvs. läran om varandet). Ateism är och förblir en idé, en åsikt om verkligheten. Ingen vet ens hur ateismen skulle kunna bekräftas.
Ateismens utbredning i dag
I en ganska nyligen (2005) publicerad opinionsundersökning i Europa har man kunnat konstatera att drygt 52% av människor inom den Europeiska Unionen tror att Gud finns. Enligt samma undersökning tror 23% av svenskarna att Gud finns. Lika många svenskar tror inte att någon gud finns. Samtidigt säger 53% av svenskarna att de tror att det finns någon sorts ande eller andlig kraft.Källa: http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_225_report_en.pdf. Jämförelsevis är siffrorna i USA är mycket annorlunda. Enligt en undersökning som gjordes 2005 var andelen av dem som trodde på en Gud 82%. 8% tror inte på någon gud och 10% är osäkra. Källa http://www.harrisinteractive.com/harris_poll/index.asp?PID=618.)
Även om ateismen som idé är ganska utbredd i vår värld visar undersökningen ovan att bara 18% av EU:s medborgare är uttalade ateister. Även siffran 23% i Sverige är låg. Faktum är dock att en stor majoritet av befolkningen lever som om Gud inte fanns. Idag sprids ateismen i dess moderna tappning som filosofisk naturalism och materialism ut i skolor, genom massmedier, genom böcker etcetera. Men ateismen överlever bara så länge den lyckas behålla sin monopolställning i skolan och samhället. Det finns dock tydliga tecken på att situationen snart kommer att förändras. De vapen som ateister tror att de bäst kan hantera kommer att glida ur deras händer vilket de efterföljande kapitlen kommer att visa.
(Denna text är en förkortad version från kapitel ett i min bok Ateism, förnuftet på villovägar)