Vad är kunskap och hur inhämtar man kunskap?

Kunskapens träd som vilar på Bibeln

Enligt Nationalencyklopedin är kunskap "fakta, förståelse och färdigheter, tillägnade genom studier eller erfarenhet."

Kunskap är alltså någonting som anskaffas genom studier och erfarenheter. Det finns dock vissa avgörande begränsningar i kunskapsinhämtning, framförallt när det gäller det förgångna. Vi kan varken erfara eller direkt studera det förgångna. Studier om det förgångna är någonting som sker i nuet. Vi kan inte flytta oss tillbaka i tiden för att se och observera det förgångna. Detta sakernas tillstånd leder oss till en viktig och grundläggande insikt om kunskap och kunskapsinhämtning, nämligen att kunskap inte är något som fritt hänger i luften - som äpplen i ett träd - som forskaren kan plocka ner. 

För att hantera kunskap och kunskapsinhämtning måste vi ha någon form av kunskapsteori. I samma verk beskriver man kunskapsteori på följande sätt:

  • kunskapsteori, epistemologi, en huvudgren av filosofin som studerar grundläggande frågor om framför allt kunskapens natur, objekt och källor, t.ex.: Vad är kunskap? Vad kan vi ha kunskap om, en objektiv yttervärld eller bara våra egna upplevelser? Vad vilar vår kunskap ytterst på, sinnena eller förnuftet?

Den viktiga frågan är: vilken relation har fakta i naturen med vårt sinne och vårt förnuft? Vårt förnuft har ju ingen direkt kontakt med fakta utan fakta förmedlas till vår hjärna (till förnuftet) genom sinnena. Men kan vi lita på våra sinnen? Detta är en av de mest grundläggande frågor filosofer har ställt när det gäller kunskap. En del menar att vi inte kan ha objektiv kunskap av och om naturen eftersom vi själva är del av den naturen som vi vill forska. Det tycks alltså vara så att vi inte kan ha objektiv kunskap - "utanförkunskap" - om naturen och verkligheten i stort. Alltså: kan vi lita på våra sinnen? Eller som Noson Yanofsky skriver:

  • "Kan vetenskapens lagar (dvs. naturlagar) ha en existens utanför våra sinnen eller finns de endast i våra sinnen? Kan det finnas någon slutgiltig beskrivning av universum - dvs. kommer vetenskapen någonsin att kunna fullfölja sitt uppdrag och komma till en slutpunkt? Är vetenskapliga och matematiska sanningar tid- och kulturberoende? Hur kan människor veta när en vetenskaplig teori är sann?"

Noson S. Yanofsky, The Outher Limits of Reason, MIT Press, 2013, s. 11.

 Induktion, deduktion och abduktion

När man talar om kunskap så talar man ofta om induktiv, deduktiv och abduktiv kunskap. Med induktion menar man att man från det partikulära kan sluta sig till det generella. I deduktion använder man den den hypotetisk-deduktiva metoden som är i direkt motsats till induktionen. Man slutar från det generella till det partikulära där falsifikation spelar en viktig roll. Med abduktiv metod syftar man på en process där man försöker hitta den bästa förklaringen till olika fenomen.

 Kunskap, vetenskap och kristen tro

Min utgångspunkt är att vi kan åtminstone till en viss del lita på våra sinnen och vårt förnuft. Jag grundar detta ställningstagande på min kristna övertygelse. Det finns två aspekter i detta. För det första är vi människor rationella varelser utrustade med sinne och förnuft. För det andra är världen omkring oss rationell och begriplig. Och den brännande frågan är: hur kom det sig att vi är uttrustade med dessa förmågor, och hur kom det sig att världen är begriplig? Svaret är: universum och människan har samma Skapare bakom sig. Bibeln uppenbarar dessa två aspekter om verkligheten för oss. Gud  har i Bibeln gett oss människor denna "utanförkunskap" om naturen och människan.

Gud utgör alltså för den kristne grunden för allting annat. Gud är bortom den materiella verkligheten och har gett oss människor denna nödvändiga utanförkunskap om verkligheten.

Gud skapat oss till sin egen avbild. Det betyder då att våra sinnen och förnuft har sitt ursprung i Guds sinne och förnuft. Därför kan vi ha tilltro till våra sinnen och förnuft. Människans moraliska fall har dock fördunklat våra sinnen och förnuftet vilket gör att vi lätt misstolkar det vi ser eller hör. I grunden handlar det om en världsåskådning. Den världsåskådning som vi bekänner oss till färgar våra sinnen när vi "avläser" och "tolkar" fakta.

Människans sinne och förnuft har sitt ursprung i Guds fullkomliga och allvetande sinne och förnuft. Utrustad med denna grundläggande egenskap kan den kristne nalkas naturen (fakta) med en förvissning om att fakta i naturen kan åtmistone till en del förstås och förklaras med hjälp av erfarenhet och förnuft.

Eftersom förnuftet har gudomligt ursprung blir det sunda förnuftet ett viktigt "arbetsredskap" i den troendes hand. Med hjälp av det sunda förnuftet kan den kristne intuitivt inse t.ex. att livet i dess mångfald måste ha blivit till genom en övernaturlig Skapares vilja och design. Intressant är att också ateister intuitivt inser att naturen uppenbarar design. Ernst Mayr skriver: "All living animals belong to a limited number of basic design: radially symmetrical, biliterally symmetrical, segmented (metamerical) and characteristic subdivisions of these basic patterns."

Ernst Mayr, What Evolution Is, Basic Books, 2001, s. 110.

Denna design är dock inte verklig enligt Mayr. I boken Toward A New Philosphy of Biology (Harvard University Press, 1988) skriver Mayr ett helt avsnitt (som handlar om teleologi, sidorna 38-66) där han snarare försöker bortförklara än förklara det uppenbart planmässiga i organismer. Han skriver om organismers "program" som reglerar organismer målinriktade beteende, men menar att programmet har ingen yttre programmerare utan är ett resultat av det naturliga urvalet. Naturligtvis är en sådan tro en blind tro på det naturliga urvalets "skaparkraft".

Guds två böcker

När den kristne studerar naturen (inhämtar kunskap från och om naturen) har han två kunskapskällor: Bibeln och skapelsen. Man brukar tala om Guds två böcker, naturen och Skriften. Båda har samma urkälla och båda bär vittnesbörd för denna urkälla. Tillsammans kan dessa kunskapskällor ge en sann bild av varkligheten.

Inte alla känner till att den moderna vetnskapen uppstod som en frukt av den protestantiska reformationen. Nikolaus Kopernikus, Johannes Kepler, Francis Bacon, Blaise Bascal, Robert Boyle, Isaac Newton, Nils Stensen, John Ray, Carl von Linné etc. var alla kristna som byggde sina vetenskapliga resonemang på Bibeln. (För en vidare läsning, se min Ateism, förnufet på villovägar. Boken kan beställas från vesa.annala@telia.com).

Evolution, sinnet och kunskap

I samband med detta vill jag lyfta fram den evolutionära synen på sinnet, dess ursprung och dess tillförlitlighet. Charles Darwin, den moderna utvecklingslärans "fader" får utgöra här ett exempel.

När Darwin själv hade anammat sin naturalistiska ursprungsteori om sinnet, förlorade han samtidigt tron på sinnet! Som ett svar till en viss W Graham (brev daterat 3 juli 1881, alltså ett år före sin död) skriver Darwin:

  • "Hur som helst har du gett utryck för min inre övertygelse, men så mycket klarare än vad jag kunde ha gjort, nämligen att universum inte är ett resultat av en slump. Men då uppstår inom mig ett förskräckligt tvivel om det mänskiga sinnets övertygelse är något att lita på, eftersom det har utvecklats från ett lägre djurs sinne. Kan någon lita på en apas sinne, om det nu finns någon övertygelse i ett sådant sinne?"

 Francis Darwin, (ed.),The Autobiography of Charles Darwin and the Selected Letters, Dover, 1958, s.68. Kursiv min.

Tilltron till sinnet blir en svår fråga för en som har en darwinistisk (evolutionistisk) syn på sinnets ursprung. Hur vet man att slutsatser man kommer fram till t.ex. angående evolution är tillförlitliga när själva den evolutionära processen som har frambringat sinnet antas ha varit slumpmässig, dvs. "sinneslös"? Är inte också våra tankar slumpmässiga? Kanske är den evolutionära "kunskapen" inte kunskap alls utan en illusion skapad av det aplika sinnets förvirring! (För förnuftets begränsningar, se t.ex. Noson S. Yanofsky, The Outher Limits of Reason, MIT Press, 2013.)

För vidare läsning kring teleologi recommenderar jag Arthur Ernest Wilder-Smith, The Creation of Life, 1970; Man's Origin Man's Destiny, 1974; God: To be or not to be, 1975; A Basic for New Biology, 1976. Wilder-Smiths böcker är "gamla", men hans grundläggande argument för teleologi i naturen har bara blivit ännu mer bekräftade.

Se också Intelligent design. Uppkomsten av Intelligent Design rörelsen har verkligen betytt en renässans för den design i den levande världen.

Kunskap och varifrån vi inhämtar vår kunskap är alltså mycket centralt för människan. Det är också något som präglar hela denna hemsida.